Resedagbok 7 |
||
Vi har nu kommit
till Cape Town, vårt stora mål! Vi har gjort det omöjliga, möjligt för
oss, ja att köra hela vägen ner till Syd Afrika med bil via väst Afrika.
Vi är mycket glada och nöjda, nu skall vi ta det lugnt. |
Det tog oss 150 dagar eller knappt 5 månader, vi håller vår tidplan. |
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
Det var en fin känsla när vi kunde lämna Windhoek den 14 December. Med en
ny servad Toyota LC. |
Numera kör vi med en Namibia nummer plåt fram, gul och svart, den gamle ligger troligtvis i ett vattenhål i Congo. Nu skall det köras igen, det är en fröjd. |
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
Nu har vi nått målet,
men vi skall inte gå händelserna i förväg.
Vidare norrut mot gränsen till
Angola och ett vattenfall som heter Eupupa. På en trevlig camp vid Eupupa
tillbringade vi julen med många trevliga gäster. Vi fick nästan
svensk/dansk julmat.
När det blev annandag jul
bar det vidare mot Botswana och Chobe NP, som vi kom till dagen före
nyårsafton. På en camp och lodge tillbringade vi nyårsafton med en trevlig
safaritur på Chobe floden, där vi fick uppleva ett fantastiskt djurliv,
med krokodiler, flodhästar, lejon, elefanter och många andra djur. |
Den 2 Januari bar det
av till Zimbabwe och Victoria Falls ännu ett otroligt verk av naturen.
Dagen efter blev det en cykeltur över till Zambia via den berömda bron
över Zambezi floden, det blev en dag i motionens tecken, vilket man hade
behövt mer av. Cykelturen innebar en viss risk, turen gick genom en NP där
det fanns vilda elefanter och passpolisen varnade oss för dessa, men vi trampade
på och kom fram till Livingstone och senare åter till Victoria Falls utan
problem. |
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
Hälsning till barnbarnen!
|
|
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
|
Mickes Tiger!
|
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
Nu har vi knäckt solcellerna på riktigt. En hotell portal var för låg och jag var trött efter en lång dag, det var inte bara gräs tak det fanns också en takstol som inte flyttade sig utan tryckte till och krossade solcellerna. Solcellerna fungerar fortfarande, men inte med full effekt. |
Jag har kopplat in en
batteriladdare till kylskåpsbatterierna och var gång vi campar så laddar
vi batterierna, det fungerar mycket bra så länge vi kan få 230V. |
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
Ett snabbt läkarebesök i Mariental. Ulla-Britt hade fått halsfluss och måste ha antibiotika. Vi besökte en privat läkare i Mariental och allt var klart på mindre än 30 minuter och vi var 300kronor fattigare. |
För detta fick vi en undersökning, ett försök att ge antibiotika intravenöst, vilket misslyckades, en kur med antibiotika och smärtstillande piller och ett kvitto. Vi kunde fortsätta vår tur efter mindre än 30minuters stopp. |
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
En hälsning till våra
vänner längs vägen. Ingen nämnd och därmed ingen glömd! |
Rolf, vi fick vända i Savute, det regnade och Ulla-Britt vägrade att följa
med längre, så det var bara att köra den långa vägen till Maun, men det
gick bra det också, tog en dag extra.
|
|
----------------------------------------------------------------------------------------------- |
||
Till Er som läser denna dagbok, skriv i vår gästboken!
Vi har öppnat en ny gästbok "gästbok-II"
Det är så roligt för oss att höra från Er. |
Vår målsättning är att kunna skriva ett blad i resedagboken vid lämpligt tillfälle. Nästa gång blir när vi kommer till Mocambique om ett antal veckor Ha det så bra, så hörs vi snart igen. Christer och Ulla-Britt
|
|